Beskrivningen av användargrupperna är avsedd att hjälpa tävlingsdeltagarna att bilda sig en uppfattning av helheten. Tävlingsbidraget bör tillgodose olika användargruppers behov. Vilken grupp (vilka grupper) som påverkas jämfört med nuläget beror på bidraget.

• Den numerärt största användargruppen är examinanderna. De ska ha en tillräckligt förutsebar och fungerande provsituation. De ska under provet inte behöva tänka på den tekniska miljön utan kunna koncentrera sig på sin provprestation. Vid provet identifieras examinanderna utifrån identitetsbevis. När svaren bedöms ska bedömarna kunna lita på att det är studeranden själv som skrivit svaren. Vid eventuellt datorfel ska examinanden kunna fortsätta provet på en annan dator, Examinanderna vill undvika överraskningar som stör provprestationen.
• Provredigerarna ska kunna förstå på vilket sätt den tekniska lösningen påverkar uppgifterna och svarandet (t.ex. det sätt på vilket uppgiftsbeskrivningarna och materialet i dem visas för examinanderna). Det inverkar bland annat på hur uppgifterna och materialet ska utformas. Provredigerarna vill också gärna veta vilka program som examinanderna kan använda för att svara på frågorna och på vilket sätt examinanderna kan utnyttja bilder/formler/skärmdumpar i svaren.
• Provövervakarna är fysiskt närvarande under provprestationen och övervakar examinanderna. Antalet övervakare är oftast 1–5, beroende på antalet examinander. Övervakarna ska bland annat kunna upptäcka fuskförsök och följa med att examinanderna lämnar sina svar på föreskrivet sätt, till exempel utan att diskutera sinsemellan. Provövervakarna är oftast lärare på skolan. Övervakarna vill undvika all slags tekniska problem och överraskningar som stör provsituationen och kräver omedelbara åtgärder.
• För det tekniska genomförandet på gymnasiet svarar ofta en teknisk expert som antingen anställs separat eller som arbetar på skolan. Experten ska förstå och kunna bygga den fastställda provmiljön. Studentexamensnämnden levererar det material som behövs (i nuläget USB-stickorna och de krypterade provpaketen). Oftast har de tekniska experterna mycket jobb redan från förut och de vill gärna slippa provarrangemang som kräver mycket arbete.
• Gymnasiets rektor svara för anordnandet och genomförandet av studentproven på skolan. Rektorerna vill ha garantier på att tekniken fungerar i proven varje gång och att provarrangemangen är säkra. Rektorerna bör förstå vilka arrangemang som bör vidtas på förhand och på provdagen. Rektorerna vill slippa komplicerade provarrangemang som orsakar mycket arbete för skolan.
• Studentexamensnämndens generalsekreterare handhar provets genomförande och är därför intresserad av hur mycket arbete som krävs för att utarbeta och distribuera provuppgifterna och organisera proven. Arbetskrävande uppgifter i det nuvarande systemet är att skriva USB-stickor och sköta logistiken gentemot skolorna samt att utarbeta och hantera uppgifterna och materialen och distribuera dem till skolorna. Generalsekreteraren vill ha ett enkelt provsystem som kan upprätthållas utan stora kostnader och som kan utvecklas enligt ändringar i provets innehåll. Generalsekreteraren vill motarbeta fusk och misslyckade provarrangemang som kan äventyra studentexamens rykte.

Utöver de ovan nämnda användargrupperna får det valda systemet indirekta konsekvenser även för bland annat lärarna på gymnasiet och föräldrar som skaffar utrustningen för studerandena.