Det finns många utmaningar med det nuvarande sättet att anordna elektroniska studentprov. Provarrangemanget bygger på USB-stickor vars kvalitet är mycket varierande. Det är svårt att veta stickornas verkliga skrivhastighet när de anskaffas. När examinanderna använder stickorna är den viktigaste egenskapen skrivhastigheten för skivavbildningarna eftersom det skrivs otaliga stickor. I serveranvändning är den viktigaste egenskapen skrivhastigheten för små datamängder, eftersom stickorna används för lagring av ändringar i databasen. Olika tillverkningspartier av samma modell från en och samma tillverkare kan ha tiofaldiga skillnader i skrivhastigheten.

USB-stickorna är ett effektivt sätt för överföring av ett stort programpaket till datorn, men logistiken som anknyter till dem är arbetsintensiv för både kursproven och studentproven. Gymnasierna har konstaterat att de administrerar hundratals USB-stickor, och en del av skolorna har hänskjutit uppgiften att skriva stickorna till studerandena. Då behövs hantering av förändringarna, eftersom versionerna av studerandenas stickor ska motsvara den version som finns på serverstickan.

Att datorerna startas upp via USB-minne öppnar upp flera olika möjligheter till attacker av åtminstone två olika slag, nämligen överskrivning av stickan och användning av extra programnivåer.

Säkerheten i de nuvarande provarrangemangen baserar sig på enhetlig programvara på USB-stickan, de begränsningar som programmen innehåller och kontrollmekanismer. Det är ändå möjligt att skriva över USB-minnet i början av provtillfället så länge som stickans integritet inte kontrolleras. I studentproven hösten 2016 startade bara 25 procent av examinanderna sin dator med UEFI/SecureBoot.

Den andra attackmetoden bygger på att operativsystemet som finns på USB-stickan inte körs direkt på datorn, utan det läggs in ett extra lager program (t.ex. virtualisering).

Ett operativsystem som är identiskt för alla examinander ger en enhetlig plattform för mjukvaruutveckling, men samtidigt måste operativsystemet fungera i all hårdvara. I praktiken förväntar sig examinanderna att de kan genomföra provet på vilken bärbar dator som helst. Eftersom det inte är möjligt i verkligheten, finns det en stor lockelse att examinanden använder datorns inbyggda operativsystem som oftast startar och innehåller de drivrutiner som krävs för hårdvaran.

Det är inte lätt att starta upp datorerna via USB-sticka ens i dag. På 5–10 års sikt föreligger en betydande risk att denna metod för datoruppstart avskaffas eller blir mycket svårare att utföra. Utvecklingen på marknaden för pekdatorer och telefoner tyder på detta. Studentexamensnämnden vill inte råka i en situation där möjligheten att avlägga prov plötsligt försvinner till exempel på grund av ett avtal mellan Intel och Microsoft.